Del 5

Man tycker ju att det borde vara Sandra som blir mobbad.

Men nu mobbar alla mig, i tron att dom skyddar Sandra.

Det var ju för fan inte meningen.

Jag är inte dum i huvudet, jag vet att människor kan bli sårade.

Jag känner hur tårarna börjar tränga fram igen.

Men jag stoppar dom.

Tar ett djupt andetag och öppnar skolporten.

Väl inne glor alla på mig som vanligt, en del hånler.

Vissa till och med puttar till mig.

Tack så jäkla mycket Sandra.

Själv står Sandra med sina kompisar, när jag går förbi drar en tag

i mitt hår och puttar ner mig i golvet.

Min handled värker fortfarande och att landa på den igen var inte så skönt.

- Haha , hon som troligtvis puttade ner mig hånskrattar.

Jag reser mig upp utan ett ord och går vidare.

Går in i klassrummet och stänger dörren om mig.

Detta måste få ett slut. 

När Layla, vår klassföreståndare kommer in, tar jag ett djupt andetag.

- Layla, jag blir mobbad.

Laylas ansikte blir alldeles vitt.

- vad säger du gumman, blir du mobbad?! 

- mm

- av vilka?

- alla utfryser mig, men Sandras gäng är värst.

- okej! Jag ska prata med rektorn så vi får ett stopp på det, 

du ska inte behöva tåla detta!

- okej.

Nästa dag när jag kommer till skolan står Sandras gäng, och Sandra och väntar 

på mig när jag kommer.

Jag försöker gå förbi men Lovisa stoppar mig.

- Tack så hjäkla mycket!!! Fräser hon.

- vadå?! säger jag förbryllat.

- Gissa tre gånger, för att du sa till rektorn såklart idiot!

- släpp förbi mig.

Lovisa ser argare ut än jag någonsin sett henne förut.

Hon höjer knytnäven och slår mig rakt i ansiktet.

Det svider i näsan och jag får näsblod.

Hennes kompisar börjar sparka på mig.